Titel: Vi har redan sagt hej då
Författare: Daniel Åberg
Förlag: Massolit
ISBN: 9789186649272
Format: Pocket
Språk: Svenska
Antal sidor: 239
Genre: Lad lit
Inkommen till Bokmärkt: 2011-09-24
Handling
Filip undviker relationer. Han vet inte när det började, men det var 5 år sedan han sist hade en flickvän. Nuförtiden dejtar han främst tjejer som redan har kille. Men så träffar han Iris som får honom att börja ifrågasätta sitt liv och sina känslor. Är det försent?
Smakprov
Hundöra tycker till
Utläst: 2012-04-25
På senaste Picket & Pocket bestämde vi oss för att läsa Vi har redan sagt hej då. Tror det vart så för att vi som röstade på boken redan hade den oläst i bokhyllan. Trots det tycker jag att det var bra val av bok. Den är intressant och välskriven. Åberg har kastat om kapitlarna huller om buller. Att historier hoppar mellan dåtid och nutid är inte ovanligt, men det förstärks av att kapitelnumrena är omkastade. Något annat som särskiljer boken från andra är att meningarna bryts av utan “…”, troligen ytterligare en teknik för att förstärka läsupplevelsen. Boken är en klyschig kärleksroman, men som sticker ut på grund av dess ovanliga berättarstil.
Betyg
Jag gillar verkligen boken, lika mycket som jag ogillar karaktärerna som är patetiska. Vet inte vad det säger er, men det ska bli intressant att diskutera boken på Picket & Pocket.
Andra som tyckt till
Anna och Bokblomma är två från bokcirkeln som redan har läst och recenerat boken.
Detta är andra boken i en trilogi om den cyniske kriminalkommissarien Walter Gröhn vid Stockholms länskriminal. Jag kan börja med att säga att jag inte läst den första delen ( för att jag inte upptäckte att det var en trilogi förrän efter jag läst ett tag. Trot s detta går det relativt lätt att komma in i handlingen. Boken handlar om en kidnappad forskningschef vid namn Leo Brageler. Forskningschefen är skyldig till ett flertal råa mord och vem som kidnappat honom är för polisen en gåta. Det pågår tidvis vilda jakter efter bland annat Brageleri och utanför Stockholm och jag tycker boken håller ett bra tempo rakt igenom. Gillar man svenska polisromaner bör man satsa på denna, förutsatt att man även läst första boken, vilket jag rekommenderar då det blir lite lättare att koppla samman alla namn, vilket jag hade lite svårt med.
